Började veckan med en cykeltur runt Husby med Erik. Vid Koberga behövde vi göra ett kort stopp. Varför passar sig inte att visa på bild. Blev en bild på min cykel istället.

Hade ju i helgen satt igång lite deg som det var dags att ta hand om. Det blev 45 småbröd.

Det blev även fyra storbröd.

Ner till Hedemora bar det av en dag. På hemvägen ville banarne ha ett stopp, så fick det bli. Jag är bara glad över att få vila lite.

Förmiddagarna har jag mest ägnat åt målning så denna gavel blir nog klar vilken vecka som helst. Finns ju ingen anledning att jäkta när man har all tid i världen.

På torsdag fick vi med Lena på en tur. Det bar av ner till Hedemora igen och en kaffe i solskenet vid macken.

Fredag och veckans långtur för min del. Hela 69 km blev det innan vi var hemma igen. Här far vi på lite grus mot Dammsjön. Innan vi var hemma hade vi även hunnit med en fika på fiket i Gustafs.

Idag blev det åter en tur neråt Hedemora i lite regn emellanåt. Men efter en kaffepaus vid macken tog vi oss hem i lite bättre väder. Ja det blev en bra cykelvecka för min del. Hela 225 km gnetade jag ihop i sakta mak.

Började veckan med att göra lite tunnbröd. De är så goda så det står inte på förrän jag får göra en laddning till.

Gaveln på lillstugan har tagit stryk av solen så nu var det dags att göra något så den blir fin igen. Efter konstens alla regler har jag byggt en ställning som jag tror klarar en jordbävning, men någon sådan skall det väl ändå inte behöva bli.

Efter att ha kört några pass på trainern i källaren gav vi oss ut, Erik och jag på lite raceråkning under lördagen. Hela 75 km blev det. Erik drar och jag ligger snällt på rulle.

Tre timmar var vi ute i kylan men det var ändå skönt att ta en runda på racern, årets första.

Idag var det bara att ta tag i färgskrapning om det skall bli klart någon gång.

Blötlagda russin och två skålar med uppfriskad surdeg skall strax bli två degar. Gräddning framåt tisdag om allt går efter planerna. Kan ju inte bara cykla och måla. Måste ju ha något att äta också. En bra vecka blev det.

Inte har det blivit mycket till träning den här veckan heller. Ett utepass som blev alldeles för hårt averkade jag i alla fall, vilket inte är något att skryta med. Bara dumt.

Årets första gräskliparrunda är också avklarad.

Liksom inoljningen av altangolvet. Bäst att hålla mig till sådana sysslor ett tag.

En dag var vi ner i Säterdalen och här är Ally och Lisa i full färd med att ta sig fram mellan olika hinder.

Avslutade veckan med att köra ett pass i källaren. Erik höll ett vakande öga på mig så det blev nog årets lugnaste pass för min del. Precis som det skall vara ett tag framöver, tills jag varit på återbesök på lasarettet och förhoppningsvis får grönt ljus för att börja träna igen.

Nej inte blir det mycket till träning. Det har gått en vecka igen men lite bakning har det blivit. Småbröd har vi här.

Lite större bröd har vi här.

Har även blivit färdig med plattläggningen vid husvagnsuppställningen. Nu är den hämtad från vinterförvaringen och det blev riktigt bra om jag får säga det själv.

Lite rensning i blomrabatter har det ockå blivit, med betoning på lite för min del. På den fronten är det Lena som sköter den största biten.

Har kört ett par pass på trainern. men jag har så svårt att ta det så lugnt som jag borde så det är faktiskt lättare att låta bli helt.

En fika i Gustafs hos Ally har vi hunnit med också.

Så fint som de har det sitter man gärna och tar en fika i solskenet.

Nu har jag gett mig på komposten som har legat i många år. Behöver ju lite jord för att jämna till lite ojämnheter i gräsmattan.

Då är det välbehövligt med en kaffe mot vedbodsväggen. Lena servar med det.

Som avslutning på veckan kom Ally och hälsade på. Hon hade cykeln med så då tyckte jag att det var lämpligt att göra henne sällskap på MTB-banan här bortanför. Nu bär det av.

Fint väder vilket gör att jag passar på att ta en liten tur utomhus. Idag är det tisdag och det blev en skaplig runda på fem mil via Hedemora och Stora Skedvi.

I onsdags följde Lena med på en tur över Vikmanshyttan och Gessån, hela 25 km blev det.

I torsdags körde jag en liten runda själv i solskenet via Prästhyttan som jag nyss passerat.

Riktigt fin dag var det och innan jag var hemma hade jag även passerat Hedemora och Königshyttan och fick hela 46 km att bokföra på träningskontot. Ja, träningskontot är väl att ta i. Jag tar det fortfarande väldigt lugnt, törs inte ta i än. Skall ju på återbesök på Falu Lasarett om förhoppningsvis några veckor, beroende på hur det går så får vi se om det kan bli någon mer träning eller om jag får nöja mig med lugn cykling.

När jag kom hem hade Ally kommit på besök, sin cykel hade hon med sig så det blev några varv på MTB-banan strax bortanför där vi bor. Ally lade ner mycket tid på alla vitsippor hon såg. Precis som det skall vara i den åldern.

Mamma Lisa var också med och detta pass fick väl föras in under avdelningen "balansträning".

Har även hunnit med att göra lite på helikopterplattan, nej förlåt, uppställningsplatsen för husvagnen. Skall bara ha tag på några fler stenplattor att lägga i framkant så tror jag detta blir riktigt bra.

Det har inte blivit mycket träning på senaste fem veckorna men här har jag i alla fall hjälp av Ally med att baka pizza.

En björk som blev nedtagen i höstas var det nu hög tid att göra ved utav.

Sådär, nu är den staplad utanför vedboden och nu får tiden och solen sköta resten.

Har vågat mig upp på trainern ett par gånger senaste veckan och trampat lite försiktigt.

Snart dags att hämta hem husvagnen efter vinterförvaringen och innan jag gör det skall jag göra i ordning ett riktigt underlag med betongplattor. Fint skall det vara.

Idag blev det då dags för en uterunda på MTB med Lena. Vi styrde kosan via Solvarbo ända till Gustafs.

När vi kom dit var Ally ute och tränade MTB-körning på en bana som pappa Johan hade gjort i ordning på gården. Sedan for Lena och jag hemöver igen via Mora by, Solvarbo och Dammsjön. Härligt härligt. Hela tre mil blev det i vårvärmen. 

Även om det blivit en vilovecka igen så har jag inte blivit utan cykelfika. 

Det är Ally som står för cyklandet. Återigen har vi varit på Säters MTB-bana. Nu är det en fikapaus för Ally, Lisa och Lena.

Själv lade jag kull mig på ett skinn och lutade mig mot en tall i solskenet.

En dag var vi ner i Säters sköna dal, där skuggan är så sval. Men just denna dag var det väldigt fint väder.

Det finns bra med lekutrustning där vilket både Ally och Lisa tog vara på.

Det har ökat explosionsartat med aktiviteter på Zwift på senare tid.

Denna gång var det Lena som körde några mil. Hon behövde dock inte känna sig ensam på banan.

Sådär, nu är jag igång med beskärningen av fruktträden. Första för året är färdigt.

Då satt det fint med en fika i solen tillsammans med Lena. Men det återstår 20 träd så här kan man inte sitta för länge.

Vad vore väl en vecka utan bakning. Nej lite bakning blev det även denna vecka. Känns som det skulle kunna bli ett cykelpass igen om några dagar. Hoppas på det i alla fall. Tjo.

En lugn vecka är snart till ända. Största delen har bestått i lek med Ally. Här är vi i skojartagen Ally o jag.

Här gör Ally premiär på Säters MTB-bana under överinseende av mormor. Riktigt skoj tyckte Ally att det var så där kommer det att bli fler besök framöver.

Nu är vi i lekparken och då är det bara att klättra och stå i.

För att det skall vara fulländat behövs det lite fika.

Vore väl konstigt om det gick en hel vecka utan bakning. Lite Stompa blev gjort en dag.

Äntligen dags för att ta sig upp på cykeln igen. Denna gång ute till och med och i sällskap med Lisa.

En lugn tur som sig bör då jag nyss varit sängliggande och Lisa nyss fött barn. Då passade det bra att vi slog följe.

Lisa gasar på i det fina vädret, om än lite kyligt. Jag var väl för dåligt klädd, framför allt kring halsen. När jag vaknade i morse var jag lite rasslig, men ett par dagars vila till så skall jag väl göra ett försök igen. Då får det nog bli i källaren på trainern.

För övrigt kan jag inte låta bli att tänka på…

Ann Wibble, finansminister i den borgerliga regeringen i början på 90-talet som sa. ”Alla löntagare borde ha en årslön sparad på banken”. Jo jag tackar jag, det var inte, och är fortfarande inte så lätt för en lågavlönad hårt arbetande att spara ihop en årslön att ha på banken ifall det kniper. För kniper, det är precis vad det gör just nu. Vad man kan hoppas på, det är att alla företagare som nu skriker högljutt över att staten skall skjuta till pengar till företagen för att deras företag inte skall gå i konkurs, de som annars alltid värnar fri företagsamhet och att staten inte skall lägga sig i. Tänk om dessa företagare tagit till sig av Ann Wibbles råd och omvandlat det till sitt eget, alltså att själva se till att ha en årsomsättning i kassan. Då kanske de i dag inte behövt skrika ut sitt rop på hjälp. Nej så omtänksamma har de inte varit. Hur visar de då viljan att rädda sitt eget företag? dåligt vill jag påstå. Kan man annat tycka när de tar ut löner och bonusar i mångmiljonklassen och dessutom är med och föreslår stora utdelningar till aktieägarna, alltså ägarna. Vore det inte rimligt att ägarna tog lite större ansvar för sina företag. Men som en känd ”hamburgerstekare” som själv tar ut miljoner i lön sa. ”Det finns ingen i den här branschen som spar för sämre tider”. Det kanske är dags att tänka i de banorna när denna kris är över, för över det kommer den att vara en vacker dag, även om det, som det nu ser ut, är ett bra tag dit.